tisdag 7 april 2009

Istället för vardaglig tristess

sätter jag mig gärna i kniviga, jobbiga och pinsamma situationer som egentligen bara gör livet svårare att leva för mig. Varför kan jag aldrig tänka efter före? Eller jo det gör jag ju (tänker alltså) men före verkar det alltid som en bättre idé än efter.

4 kommentarer:

  1. But why? Och varje gång tänker jag att jag inte ska göra den igen men så kommer en ny situation upp o det verkar första att vara det enda alternativet...

    SvaraRadera
  2. Man vill att det ska gå vägen. Dessutom låter många idéer som väldigt bra i teorin men funkar sällan i praktiken. Och till nästa gång samma situation dyker upp så har man glömt det.

    SvaraRadera
  3. Så är det, man VILL att det ska gå vägen och för att det ska kunna gå vägen måste man göra ngt typ. Klok du är:)

    SvaraRadera